Utan ord.

Jag kan inte med ord förklara hur lycklig jag är. Frasse ligger som en kringla bredvid och sover. Och mjauar till iblad för att se så man inte har gått iväg. Min älskade livskamrat.

Han är hemma!

I natt klockan tio i två vaknade vi utav jamande. Höga jamanden. Dennis sätter sig upp i sängen och utbrister: Frasse!
Jag flyger upp och får se min lille plutt i sovrumsdörren, jamar och jamar. Han är smutsig och lite mager.
Mat får han såklart. Han äter, men jamar lite försiktigt mellan varje tugga. Och svarar jag inte då, då slutar han äta och går in till mig i sovrummet och kliver på mig tills jag svarar innan han går ut och äter igen.
När han slutade äta gick han och lade sig framför mig i sängen, där har vi legat hela natten och sovit. Frasse med ryggen mot mig, och jag med armen runt Frasse, Och Dennis bakom mig med armen runt mig så han kunde klappa Frasse lite på ryggen.
Han har saknat mig skulle man kunna säga.
Nu blir det fästingmeddel för hela slanten.

Bio.

Mitt i allt kattletande och all oro har jag i alla fall gjort något jag funderat på länge.
Jag har gått med i www.gratisbio.se Alla skriver om det hela tiden. Och det verkar ju inte vara särskilt svårt att samla poäng där. Lite tid är allt som behövs. Och tålamod. Och det har ju jag väldigt mycket av nu för tiden.

Nu ska vi bara vänta och se hur rik jag blir på det här.

Önskar.

Jag önskar, av hela mitt härta, att Frasse ska komma hem.
Det är vad jag spenderar min tid åt just nu.

Var är min livskamrat?

http://www.blocket.se/stockholm/Katt_utan_svans_27716296.htm?ca=11&w=1

Småstad.

Min mormor säger att det är farligt att bo i stockholmsförorterna.
Jag säger till mormor att det är lika farligt överallt.
Igår när jag klev av tåget i skövde kryllade det av poliser. Det hade varit ett rån alldeles innan jag kom. Jag har aldrig sett ett rån hemma i storstan.

Vädret är jättekonstigt här på landet. Det är 30 grader varmt, mulet och så fruktansvärt kvavt. Man får liksom ingen luft när man andas.
Men på något sätt är ju luften friskare ändå...
Just det, inga avgaser!


Spindeljävel.

Spindeljäveln blockerar vägen till tvättstugan! Arrgh!!

Tråksöndag.

Tråksöndag är det i dag, liksom alla andra söndagar. Jobbångest och städning står på shemat. Det gör även potatisgratäng och fläskfilé. Lyxlunch i morgon betyder det.
Regnet har avtagit och Frassekatt är ute som vanligt. Vilket betyder att ajg är föräldraledig. Alltså ledig från förälderansvaret att sysselsätta katten så han itne river ner varenda föremål i lägenheten i ren desperation för att han är uttråkad.
Att ha husdjur är itne långt ifrån att ha barn vill jag lova.
Djuren måste ha mat, det måste bebisar, dom måste ha sällskap, det måste bäbisar, dom måste bajsa, det måste bebisar, dom måste ha sysslsättning, det måste bäbisar. Dom måste skrika när dom itne får sin vilja igenom, likaså bebisar. Dom väcker sina hussar och mattar på nätterna, det gör bäbisar. Man är ständigt orolig att något ska hända, både med husdjur och ungar.
Så vad är skillnaden? Jo, skillnaden är att husdjuren växer upp mycket fortare och blir självständigare mycket fortare. Fast å andra sidan dör dom ju fortare.Vilket resulterar i ett sörjande som heter duga. Barn eller husdjur? Pest eller kolera?
Jag väljer husdjuret, för det kan itne tala om för mig att ajg är världens sämsta mamma, om så skulle vara fallet.

Det kommer mera.

När man börjar ta tag i dom där småsakerna som man går och är stressad över och känner att allting löser sig nog, om så även i sista sekund, ja, då kommer det fler saker att stressa över.
 
Kommer någon ihåg tvprogrammet Det kommer mera? Jag kommer ihåg melodin, och martin timmel och den gamla gråhåriga herren som ledde programmet. Mer minns jag inte.¨

Det regnar.

Ont

Min käke gör ont.
Jag måste till en läkare.
Jag kan inte sova och inte äta.

RSS 2.0