Hemma.

Nu har jag kommit hem igen. Det har varit en mysig och varm helg i Tidaholm. Hade nog velat stanna en dag extra när det var så fint väder. Men det är skönt att vara hemma också. Har ju saknat min man och mina kreatur. Frasse lade sig i locket på min väska när jag kom hem. Han tyckte nog att nu får jag allt vara hemma ett tag.
Hoppas det är lika fint väder nästa gång jag åker ner.

Jag kommer uppdatera med massa bilder och sån skit sedan när jag orkar. Nu känner jag väl mest att jag vill ha lite choklad.


Grynkorv.

Sitter hos pappa nu. Väntar på att grynkorven ska bli klar.
Grynkorv är något av det godaste jag vet. Men det är inte många i sverige som vet vad det är, eftersom det bara finns i skaraborg.

Jag ska snart byta om till klänning och åka ut till Elins föräldrar. Dom har lite födelsedagskalas. Och sedan ska vi åka till Mariestad.

Have a Nice day! Nu sa ja äta körv!

Snabb uppdatering

Har landat i Tidaholm. Och har redan hunnit med:

Äta Tidaholmspizza.
Fikat med goda vänner.
Gosat med hundvalp.
Solat och fått "bonnabränna".
Badat i mammas svinkalla pool.
Misslyckats med en hårfärgning.
Gosat med ett hängbukssvin.
Klappat hästar.
Lekt kurragömma.
Grillat med mormor.
Lekt på en lekplats.
Promenerat.
 Nu kommer jag inte på mer. Så därför får ni kort på min nya kompis, Grisen Ragge, och Sandras söta valpis Rock.





Kommer betydligt fler bilder och mer text när jag kommit till en dator som inte är så förbanant långsam!
Jag blir galen på den här.

Nu dör jag.

Eftersom jag ska till Tidaholm över helgen så kommer jag förmodligen inte ha tid att uppdatera här. Så ni får vänta tills jag kommit hem med att veta vad jag sysslat med. HA!

Rätt åt er.

Kvart över elva.

I morgon kvart över elva anländer jag till skövde. Jag lyckades till slut få tag på en tågbiljett. Och den kostade 261kronor. Inte så farligt egentligen. Om man bortser från att man ska betala en hemresa också.
Hoppas någon är ledig och kan hämta mig!

I går när jag kom hem så somnade jag ganska snart. Sambon ställde sig och gjorde mat och gick in i sovrummet och sa "nu är maten klar" Jag svarade genom att ta upp pekfingret framför munnen och säga "schhhh" lite försiktigt. Han blev lite snopen men tänkte "skyll dig själv" och gick för att äta.
Vad han inte visste var att jag sov, och svarade honom i sömnen.
Och vad jag inte visste var att jag missade middagen.


Sista minuten.

Nu är jag uppe i ottan igen.
Det är nämligen så att jag försöker få tag på sistaminutenbiljetter till skövde. Det är inte lätt. Och jag börjar nu fundera på varför dom påstår att det är så mycket billigare att köpa sista minuten. Om man beställer vanliga biljetter i god tid så kostar dom runt 370 kr styck. Endel sistaminutenbiljetter kostar 313 kronor. Så skillnaden är inte stor.

Den största skillnaden är att det är sällan man kommer iväg över huvud taget.

Hål i huvudet.

Att tonårstjejer är så energikrävande hade jag glömt bort.
Att dom tjatar hål i huvudet hade jag glömt bort.
Att dom har svårt att beté sig bland folk hade jag glömt bort.

Jag mötte upp min syster och två av hennes vänner utanför riksdagen innan vi gick och shoppade. Och shoppingen tog tid vill jag lova. Dom klarade tydligen inte av att shoppa själva. Vilket resulterade i att dom inte kom hem mes aå mycket som dom hade planerat. Ingen kunde köpa ett plagg utan att någon av dom andra hade sagt "jo men köp det".

När vi gick på Drottninggatan så stod det "levande statyer" där och visade upp sig. I somras när Julia och pappa var här så var det sådana och Julia fattade inte att dom levde och blev rädd när dom rörde på sig.
Den här gången var inte annorlunda. Julia går och babblar som vanligt och tänker inte på vad som händer runt omkring henne. Hon vänder på huvudet och statyn byter possition. Julia lägger av ett illskrik och flyttar sig fem meter i sidled i ett enda hopp och alla andra människor börjar skratta.

När vi shoppat klart och är på väg till slottet där dom ska mötas igen så tar vi en annan väg. Genom en park. Jag vet åt vilket håll vi ska, men vet inte vad parken heter eller riktigt vart vi ska svänga förren jag ser slottet. Julia säger helt plötsligt "Men om vi följer efter Reinfeldt så kommer vi ju till riksdagen. Och jo, där gick Reinfeldt framför oss.
Hade han inte haft två livvakter och två vänner med sig så hade jag spottat på honom. Eller kanske inte. Men jag hade gjort en ful grimas så han kunde se avsmaken i mitt ansikte.

Dom små barnen saknade även vett och etikett. Inne i affärerna trodde dom att dom var ensamma. Om någon höll upp en klänning som var fin så var det alltid någon som skrek rakt ut "Nej den är tantig" eller "Nej den är ful" så butiksbiträdet tittade snett och människorna som kollade på plagget och tyckte det var fint blev förolämpade. JAg fick även rycka Julia åt sidan för hon klev rakt ut framför en kille med blindkäpp.

Nu är jag hemma och håller på att filtrera alla tankar och intryck från dagen. Jag somanade en stund och nu är hjärnan degig och seg. Men det har varit lite trevligt i alla fall. Men jag förstår nu varför mamma mutade mig med tvåhundra kronor.

Jag köpte ett par solglasögon för pengarna. Doch inte dom jag blev förälskade i på topshop, Men dom här var inte dumma heller.

                              


Bild ett: En Malin, En Julia och en Felicia.
Bild två: Statyn som ska ha ett pris för att den skämmde ut Julia.
Bild tre: Varsågoda att spotta.

Hade räknat med tolv.

Jag hade räknat med att vara inne i stan klockan tolv. Men eftersom det är en skolklass och folk inte är i tide och det bråkas med sittplatser på bussen och allt såntdär så verkar dom ligga lite efter i schemat nu. Lillasyster smsade och sa du kan nog räkna med ett.
Kunde hon inte sagt det tio minuter tidigare så jag hade kunnat sova en timme till!?

Att växa upp.

I morgon ska jag åka in till city och möta min lillasyster som ska på klassresa till Stockholm och har fem timmars egen tid.
Jag ska dit och följa med henne när dom ska shoppa, så dom vågar lämna "turistströget" och slipper alla tråkiga souveniraffärer.
Jag har även fått 200 kronor utav mamma att spendera på lunch och någon liten present till mig själv. Jag börjar fundera på om det är "barnvaktspengar" så jag inte ska ringa Julia i morgon när jag är trött och säga att jag inte orkar åka in så hon och hennes små vänner virrar bort sig bland alla "fula gubbar" och "knarkare".
För enligt mormor så finns det bara sådana i Stockholm. Hon tror även att alla som åker tåg är sådana så därför får inte min syster ta tåget och hälsa på mig själv. För tusan, hon är 15 år! Hon behöver få känna att hon klarar av saker själv och inte är något litet barn längre.

Hackad.

Bilddagboken har blivit hackad. På ett ganska roligt sätt också.
Det står att servrarna är på ett Danskt kaffé och äter winerbröd.

Frasse är hos granntanten en liten stund nu så jag kan vädra ur lägenheten. Har inte kunnat öppna något på två veckor. Så nu har jag öppnat både fönster och dörrar. Det är så friskt och skönt i lägenheten nu.
Hade dock önskat att blåste lite mer ute så det hade blåst igenom lägenheten lite bättre.


Tänk om vinden kunde ta med dammet ut när den ändå är på besök.


Jag vill så gärna öppna.

Om ni bara kunde veta hur gärna jag vill öppna balkongdörren åt Frasse när han sitter där och jamar när det är så otroligt fint väder ute. Han vill så gärna, men får inte.

Och jag borde gå ut i det fina vädret och lägga mig i hammocken och läsa. Men då får jag skuldkänslor för att frasse sitter i fönstret och stirrar på mig.
Åh, kan han inte bli frisk nu!

Eller rättare sagt. Kan inte veterinären fatta att han är frisk. Eller Frasse fatta att han är skadad.

Haha.

Jag hittade något väldigt roligt på Aftonbladets hemsida.
Även om inte själva texterna är så roliga så är bilderna gudomliga.

Klicka här för att se det roliga.

Färsking.

Jag åkte till centrum och köpte färskpotatis och blomjord.
Jag har längtat som en idiot efter färskpotatisen och det blir en grillad liten köttbit till.
Jag längtar till den har kokat klart.

Äntligen tog jag tummen ur och köpte blomjord. Nu hoppas jag bara att blomman ska överleva. Jag har nämligen kapat en kvist utav min favoritblomma och haft den i vatten så den fått rötter. Så fan ta den om den inte vill överleva min plantering.

Det var jättevarmt och skönt ute när jag gick till bussen. Nu är det verkligen sommar på riktigt.



Jag passade även på att ta kort på den mysiga vägen till bussen. Jag älskar att jag har skogen precis utanför.

När jag var liten så kunde jag gå i skogen i evigheter. Bara gå och gå och gå. Bara för att det var så lungt och skönt, och för att se vart man hamnade.
Att gå i skogen på sommaren och känna alla dofter och bara vara ifred med sina tankar är underbart. När jag var liten så fantiserade jag alltid att jag var en häst. Och jag tror inte att någon som kände mig på den tiden är förvånade.

Jag plockade även mycket blommor när jag var liten. Det var inte min mamma förtjust i. För vägen hem från skolbussen tog minst dubbelt så lång tid när blommorna började växa. Och mamma fick alltid sätta dom i vatten på köksbordet och låtsas att hon blev jätte glad varenda dag är jag kom hem med en ny bukett.

Mamma, vill du ha en blomma?

Blood in, blood out.

I går hade jag tvättdag, undra om jag ska ha en städdag i dag då?

Jag såg på Blood in, Blood out i går. En gammal fängelsefilm om latinamericas gäng. Den är riktigt bra. Och det var så många år sedan jag såg den sist, så den var lika spännande i går eftersom jag hade glömt av det mesta.
Den filmen rekomenderar jag om det är någon som vill se på film.

Jag hoppas att det finns tågbiljetter till mig i helgen.

GB ljuger.

Jag köpte en isglass förut, en sådan där Calippo. Den gula. Det stod att den skulle vara uppfriskande och jag kände för att friskas upp lite.
Den gick ju för fan inte att äta!
Det var ananas och citron. Men det var så groteskt mycket citron så hela ansiktet blev som på en 90 årig kärring när jag slickade på glassen.
Jag visste inte att jättesurt var lika med uppfriskande.
Nu är det slut med idiotin. Jag tänker aldrig mer lägga mina pengar på något jag inte är helt säker på att jag tycker om. Även om det betyder att jag aldrig någonsin kommer prova något mer nytt i resten av hela mitt liv.
Punkt.

Visingsö.

Jag hade börjat komma över att det inte blev någon resa till Tidaholm i helgen.
Men min kära mor skickade sms och berättade att dom var på Visingsö. Ja just det, det var ju det jag skulle gjort i helgen också. Än en gång kom besvikelsen över SJs dåliga biljettsystem med extremt dåliga priser som en käftsmäll och däckade mig innan jag hunnit ställa mig på fötterna igen.

Det hade varit så mysigt med en endagsutflykt. Och speciellt till Visingsö, för den ön är så vacker! och jag har inte varit där sedan jag var ett litet barn.

Mer än tusen ord.

En bild säger mer än tusen ord sägs det.



Varför är jag uppe klockan åtta på en lördag?
Det finns bara ett ord och ett namn som förklarar det.
Katten Frasse.

Och inte visste jag att det var så förbannat tråkigt att gå upp tidigt på en lördag.
Inte av den anledningen att jag är trött, utan snarare för att det inte finns något annat än tv-shop och bantningsprogram på tvn. Och det är ingen online på internet för dom sover.

Trött.

Tittar på Tallang 2009 och väntar på att det ska smälla utanför. Det känns som att det ska bli åska när som helst.

Frasse är trött idag. Inte så konstigt kanske när han levde jävel i morse.
Han valde en lite annorlunda sovstil i fönstret i dag.


Jag hade det på tungan.

Jag glömde visst bort att jag inte hade uppdaterat bloggen i dag. Och i går hade jag ett inlägg på tungan men tappade bort det. Men det är nog ingen som gråter för det.

Det blev en sen morgon i dag. För Frasse väckte mig vid sex, sedan fick jag vakta honom för han försökte hoppa upp i fönstret. Jag somnade till slut om mellan klockan nio och tio. Och på grund utav den sena frukosten blir det en sen middag. Så jag ska snart ställa mig och fixa falukorv i ung med potatismos.
Världens godaste mat är husmanskost.

Dock är inte min Sambo särskilt förtjust i hemgjort potatismos så det får bli pulvermos. Inte lika gott. Men dränker man det med lingonsylt så slinker det ner också.

Vad har hänt i dag hittils?
Inget.

Tvkväll.

Sitter och tittar på hjälp jag är med i en japansk tvshow, och sedan ska jag se på grannfejden om inget roligare börjar.
Ett perfekt sätt att fira att jesus åkte till himlen.
Jag stör mig väldigt mycket på Anna Book. Jag tror hon är hypokondriker.

Frassenassekatt sov utan tratten i natt, och han hade inte rört sina stygn. Han är så duktig min lille fnutt.
Han var nog mest glad över att slippa den där lampskärmen. När han får på sig den så sitter han och stirrar in i väggen för han blir så ledsen.

Min mage har varit i upror i flera dagar. Jag vet inte varför. Och jag tror inte jag har ätit något ovanligt som den kan ha reagerat på. Men det är jobbigt när det bubblar och gör ont hela tiden.

Det är tur att jag inte är lös i magen, för då hade jag nog skitit ner mig.

Minus

Det ser ut att bli en knaper månad. Inte nog med att Frasses operation var snordyr. Trots att han var försäkrad. Vi har också en sådan där månad då alla räkningar kommer. Det vill säga de räkningarna som kommer var tredje månad passar på att komma just nu och alla ska betalas samtidigt. Elen, tvlicensen och CSN. Bara dom tre räkningarna går på runt 2500. Sedan är det ju hyra, telefon och internet. Och bara hyran ligger på 3882. Så ni kan ju själva räkna ut hur mycket pengar det blir på ett ungefär och sedan försöka lista ut hur mycket pengar Jag och Sambon får tillsammans som båda bara får grundersättning på 320kr om dagen. Och om några veckor ska Frasse röntgas igen och det är inte gratis. Och sambon hade tandläkartid i början på juni som måste ställas in.

Men jag är inte bitter.

Ingen resa.

Det blir ingen resa till Tidaholm i helgen. För det finns inga biljetter. Det var tråkigt tycker jag. Jag får vänta till nästa helg och hoppas på bättre tur.
Min lillasyser ringde och bokade upp mig på tisdag. Dom ska på klassresa till Stockholm och för att hon inte ska gå vilse på deras fria tid så ska jag möta henne inne i stan och följa med henne och hennes vänner för att shoppa. Inte så kul att shoppa, men det ska bli kul att träffa systeryster. Även om hon är en pain in the ass när jag väl träffar henne
Jag har ätit middag och är jätte mätt. Jag gjorde min favorit middag. Spaghettisoppa! MUMS!

Så här gör man spaghettisoppa:

Gör köttfärssås,
Häll på massor med vatten,
Bryt ner spaghettibitar i såsen,
Låt koka upp så spaghettin blir mjuk,
Ät.

Saknad.

I morse när Frasse hade fått av sig tratten, så tvättade han sig som vanligt. Han tvättade stumpen. Han låg så fint och höll om stumpen med båda tassarna samtdigt som han tvättade den.
Och jag kunde inte låta bli att undra. Saknar han sin svans?

Presenten.

Paketet innehöll som jag hade trott, presenter från Elins katt Alice. Det var en stor vante med jätte långa fingrar på som fick mig att känna mig som Grinchen när jag hade på mig den, en liten lila boll och massor med godis. Hon hade även skrivit ett brev och på baksidan var det lite pyssel till mig. En labyrint. Frasse blev förtjust i leksakerna och korvgodisarna, men dom andra godisarna fick Tussan sa han. För han visste att hon tyckte om dom godisarna.


Paket.

Jag har fått en avi från posten. Elin har skickat ett paket till mig. Jag skulle gissa på att det är från hennes katt Alice till Frasse. Hon brukar göra så.
Jag får se om jag kommer iväg till affären och kan hämta det i dag.

Jag åt flingor till frukost i dag. Och det var så länge sedan så jag åt för att det var gott och är jättemätt nu. Frukost är inte min favoritmåltid på dagen. Jag brukar bara äta en liten smörgås för att inte vara hungrig längre. Det är jobbigt att vara mätt på morgonen.

Jag har även varit uppe hos Granntanten och givit Tussan sitt p-piller. Hon agerar kattvakt nu när frasse måste vara still. Hon avgudar Tussan och skämmer bort henne jättemycket. Det tycker Tussan om. Elsie brukar ringa ibland och fråga om hon får låna Tussan någon dag för hon känner sig så ensam ibland. OCh då blir Tussan överlycklig. För hos grannen är det hon som bestämmer! Och hon får hur mycket godis och mat hon vill.

Har jag sagt att Tussan är en riktig liten primadonna?

Tiden får avgöra.

Hade egentligen tänkt att åka hem till tidaholm i veckan för att hälsa på. Men jag vet inte hur det blir. Allt beror på Frasse. Det är han som bestämmer över mitt liv just nu. Men det Gör mig inget. Vad gör man inte för sin bebis?

Jag hoppas att jag kan åka. Samtidigt som jag inte alls vill åka när jag precis fått hem honom. Jag saknadë honom så mycket när han inte var här, och ska jag då åka iväg med en gång?

Nu ligger han och sover bakom datorn, och sambon tittar på McGyver på tvn. Han vill att ajg ska klippa hans hår lika dant som Mc Guyver, men jag vet inte om jag är så sugen på det faktiskt. Kanske inte den snyggaste frisyren på denna jord.

Som sagt, tiden får avgöra.

Underbart.

I går när jag skulle gå och lägga mig kröp Frassenassekatt upp på min bröstkorg och lade sig för att sova. Han började även spinna. Jag blev så glad över hans lilla fina lugna spinn. För han har inte spunnit sedan olyckan för över en vecka sedan. Han är även lekfull som vanligt, och försöker klubba på både fiskar och lodjur.
Det är så underbart när han som han var innan olyckan. För då vet jag att jag gjorde rätt val.

Förlåt

Hinner inte uppdatera alls. Hinner inte sitta vid datorn. Hinner ingenting. för jag måste jaga en katt som inte vet att han inte får hoppa.

Försöker.

Nu ska jag försöka hinna uppdatera lite snabbt.

I går när vi fick hämta Frasse så blev han jätteglad över att se mig så han mjauade jättemycket och försökte ta sig ur buren.
Han fick ju inte hoppa på 6 veckor. Men när han kom hem så gick han till balkongdörren och trodde att han skulle få gå ut. Och han har kutat omkring och försökt hoppa upp överallt men jag har stoppat honom i sista minuten. Har inte kunnat sitta ner en sekund än. Har han lagt sig och sovit i hallen har jag suttit på toastolen, har han lagt sig i sivrummet har jag suttit i sängen, ja, nu förstår. HAn försöker luras också. Han kan sitta och tvätta sig bredvid något som han vill hoppa upp på. Och rätt vad det är, mitt i ett tvättag, så slänger han sig åt sidan och tänker hoppa. Så man kan inte släppa honom med blicken alls
.
I natt när vi stoppade in honom i buren. Vi har köpt kompostgaller och gjort en bur utav) blev han alldeles galen! han sprang och drog kragen mot gallret och försökte klättra på gallret. Vi började rulla ut tvn och tvbänken i köket, och satte i gång att skruva loss benen på sängen. Allt för att det inte ska finnas något att hoppa upp på. Vi lade även upp saker i hela fönstret så han inte skulle kunna hoppa upp dit.
När vi hade skruvat loss benen så hade katten somnat.
Antagligen så trodde han att vi skulle lämna honom ensam där i buren. Och när han märkte att vi hade händerna fulla med saker och inte skulle gå någonstans så slappnade han av och somnade. Sen när vi släckte så förstod han att vi ska ju också sova där inne. Så natten gick jätte bra och Frasse blev inte tokig förren jag gick ut ur rummet i morse för att gå på toa.

Nu har vi öppnat en sida på buren så han kan gå på lådan som står där inne. Och där ligger han nu och sover. I lådan.

                         

Lille Bullcat.

jag är slut.

Jag är helt slutkörd, så jag uppdaterar i morgon i stället. Efter mitt besök hos apoteket, och efter medicinmating och efter Frasses dagliga massage och efter att jag fått jaga honom i hela lägenheten.

Vad har Lina lärt sig utav det här?
"Jag ska aldrig skaffa barn!"

Fartfylld dag.

Vi ska hämta Frasse i dag!!
Jag är så glad. Men det är långt i från över än.
Vi måste till ÖoB först och köpa kompostgaller så vi kan göra en bur som han ska sitta i i sex veckor. Sen ska han tillbaka och röntga så allt har gått bra. Om han inte äter eller dricker eller kissar eller bajsar inom tre dagar måste han tillbaka. Och han måste ha översikt och smärtlindring.

Jag hinner inte skriva mer. Måste fixa transportburen och allt annat.
Jag är glad!

Låt det bli i morgon nu!

Jag längtar tills jag får hem Frasse! Jag vill sova nu så det blir i morgon fortare!
Men om jag känner mig själv rätt, så kommer jag inte kunna somna.
Men jag ska i alla fall försöka göra ett försök.

Längtar.

Veterinären på Danderyds sjukhus ringde och berättade att vi kanske får hämta Frasse i morgon. Han vill kolla så han mår bra i morgon först så skulle han ringa oss sen och tala om ifall han får åka hem. Han har fått två skruvar i bäckenbenet, så han får vara instängd i en bur eller i ett litet rum i sex veckor så han inte hoppar så skruvarna slits bort. Jag har ju inte hjärta att låta honom sitta i den trånga åkburen i sex vekor. Han kan ju inte ens sitta upp i den. Så vi får helt enkelt möblera om i sovrummet och ha honom där. Flytta ut tvn och tv bänken, och ta bort byrån. Sängen får dock vara kvar, men den är inte så hög. Och jag har faktiskt redan i lördags byggt en trappa upp dit med kartonger så han ska inte behöva hoppa upp om han vill ligga där. Sen så kommer han ju säkert vilja gömma sig i början när han har ont. Och under sängen får han vara ifred.
Jag längtar till i morgon och jag hoppas att han får åka hem!
Åh, min lille Fnutt. Nu ses vi snart!

Oj.

Jag har sovit tre timmar. Jag är jätteorolig. Och jag ska jobba.

Lättnad.

Jag fick ett samtal från bagarmossens djursjukhus.
Frasse har nu mera ingen svans. Men dom sparade en liten stump. Så han ser numera ut som en Manx katt.
Han var vaken och hade klarat operationen mycket bra.
I morgon bitti åker han till albano djursjukhus i Danderyd och blir opererad utav en ortopedspecialist. Så det är hälften kvar. Men det är ändå en lättnad att han har klarat av hälften. OCh på fredag om allt går bra så får vi hem våran lille fnutt igen!



Så han kommer väl se ut ungefär så här när han har läkt och är frisk.

Ny dag, nya möjligheter.

Vaknade i dag utav att mobilen ringde. Jag trodde det var djursjukhuset så jag skyndade mig att svara.
Det var inte sjukhuset. Det var Citymail i Huddinge. Jätte bra, då får jag kanske ihop pengar till självrisken den veckan. Och det ska bli intressant att se om Huddinges citymail är lika dåligt som dom i Tumba säger.
Dock kan jag inte glädjas så mycket åt jobbeskedet. Jag är alldeles för orolig för Frasse.
Jag kunde inte sova i natt på grund av oron, så jag läste en bok. Ja, en hel bok. Från pärm till pärm. Det var visserligen ingen tjock bok. Men det var en bok, och jag höll mig sysselsatt i några timmar.
Nu vill jag att veterinären ska ringa.


Orolig.

Jag är jätte nervös och orolig och kan inte vänta tills veterinären ringer i morgon efter operationen och talar om hur det är med min lille skatt.
Jag klättrar på väggarna och har pratat i telefonen hela dagen för att ha annat att tänka på.
Jag försöker förbereda mig på att få hem fyra femtedelars katt. Och förbereda mig på att han inte kommer se ut som när jag lämnade honom. Svanslös rakad, och med stora sår efter operationerna.

Så här såg han i alla fall ut innan.

                   

          

1, Första mötet med Frasse. Titta på den söta vita svanstippen.
2, Andra mötet med Frasse.
3, Frasse somnar i "mormors" famn.
4, Frasse är ute och solar.
5, Frasse sover och tycker att det är för ljust i rummet, eller nåt.

Min älskade lille Fnutt, bli bra!

Svanslös.

Nu har dom ringt från djursjukhuset.
Han har ingen spricka i benet.
Han har istället två frakturer i bäckenbenet, och en förskjuten fraktur mellan första och andra svanskotan.
Imorgon ska dom amputera svansen på honom.
Hans vackra fina svans med den vita söta svanstippen ska försvinna.
Dom kan inte laga frakturen i svansen för då kan dom skada nerverna så han blir förlamad. Plus att svansen drar i bäckenbenet så det kan få problem med läkningen.
Något bra med det hela är att han har börjat äta mat.
Åh min lille fnutt..


Inte utan min katt.

Jag vaknade i morse och kände efter med fötterna, ingen katt. Jag kände efter med armarna, ingen katt. Just det, han är ju inte hemma.

Vi åkte in till djursjukhuset i går och fick vänta en och en halv timme innan vi fick träffa veterinären. Frasse både bajsade och kissade på sig.
Veterinären sa att han hade jätte ont och att det var bra att jag kom tillbaka med honom. Han fick smärtstillande på en gång.
Hon var dock inte särskilt glad på sköterskan som skickade hem oss igen i lördags.
Jag fick vara med när vi röntgade Frasse. Jag fick ha en såndär står tung klänning på mig, Och Frasse skrek av smärta och bet mig och rev mig. Trots det smärtstillande så gjorde det för ont för att kunna ge ordentliga bilder på röntgen.
Dom kunde i alla fall se en spricka i benet, Men det kunde tydligen finnas fler i bäckenbenet.
Nu bor Frasse på sjukhuset, i en äcklig liten bur, Och får dropp och väntar på mer otäck röngen och en operation.
Han ska få en skruv i benet.
Kan ni föreställa er hur ont stackarn har haft? Som blev hemskickad med spricka i benet.
Jag önskar att sköterskan får en spricka i sitt ben och blir utan vård i tre dagar.
Lille Frasse har varit helt väck på grund utav smärtan. Det är så jobbigt att se.

                             

Så här satt han i över en timme och bara stirrade.
Han hade i alla fall 38,4 i temperatur vilket är normalt och han vägde 4,48 kg.

Inte en gång till.

Nu har jag ringt djursjukhuset igen. Och vi ska åka in med Frasse igen. Dom tyckte att det inte låter bra att han vägrar äta och dricka.
Så nu blir det en resa till Bagarmossen igen.
Och min stackars sambo fick dra ut en visdomstand.

Vad ska man göra?

När jag gick upp i morse hade Frasse krypit och lagt sig i transportburen. Men när vi började gå runt i hallen så gick han på lådan, och snubblade så han trillade med ansiktet i den äckliga kattsanden. Jag tycker så synd om honom. Sedan kröp han under sängen igen. Han vill fortfarande inte ha vatten eller mat. Och han vill fortfarande inte ha sällskap.
Det är så jobbigt att se honom så här. Kan han inte vara människa och äta alvedon? Och framför allt tala om exakt vart han har ont, och hur ont han har.

Jag börjar tvivla på att det verkligen bara är en sträckning. Det kan ju vara en spricka i skelettet. Då gör det ju jätte ont, och lederna och benen är hela.
Jag kämpar på med att mata honom med vatten. Men det går inte så bra.
I morgon är tredje dagen. Och jag kommer inte tvivla en sekund att åka in med honom om han fortfarande är dålig.

Sambon åkte till tandläkaren nyss. Stackarn är rädd för tandläkaren.
Och jag är rädd för priset.

Grattis på den hemska dagen, Frasse.

I dag har Frasse sin första födelsedag. Och ni kan ju föreställa er hur den är.
Han har krypit fram från sängen, och ligger nu i hallen. Jag har fått tag på en pipett så jag har lyckats droppa lite vatten i Frasses mun. Och hoppas att han inte börjar lida utav uttorkning. Han har fortfarande inte ätit ett dugg. Men katter klarar sig länge utan mat. Och det kan ju vara så att han inte har någon matlust på grund utav smärtan.
Jag kan ju tala om att det inte går någon nöd på honom än i all fall. Han har lite fläsk att ta utav. Huvudsaken är att han får i sig lite vatten.

Annars har dagen spenderats hemma i lägenheten än så länge. Vill inte lämna Frasse ensam ifall hans hälsa ändras drastiskt. Det kan ju finnas inre skador som sköterskan inte upptäckte. För vi träffade aldrig någon veterinär eftersom dom hade fått in två akuta operationer.

Men jag tycker nog att han ser lite piggare ut i ögonen.

Jobbigt.

Frasse verkar inte bättre i dag.
Han låg under sängen hela natten, men har i alla fall kommit fram nu. Han har varit på lådan en gång. Men jag är inte säker på att kom något. I så fall var det väldigt lite som kom.
Han har fortfarande lika ont i benet, och hänger bara med huvudet.

Han har väldigt ont. Och det gör ont i mig att inte kunna göra något åt det.
Jag hoppas och önskar verkligen att han blir bra snart!

Jag vill inte sitta i den positionen en gång till där jag måste fatta beslutet att någon måste dö.


Skadad Bebis.

Ja vart ska jag börja?
Dagen blev inte riktigt som jag hade planerat.

Sambon kommer nerspringande till tvättstugan och skriker "Du måste komma, Frasse är skadad"
Jag springer hem och möter en liten dyster katt som inte kan gå.
Det får bli en resa till Bagarmossens djursjukhus, som är så bra så dom har dygnet runt öppet och helgöppet för akutfall.
Det visar sig inte vara något som är brutet i alla fall. Men jag måste hålla koll så han går på lådan och äter ordentligt. Och inte kissar blod.
Om han börjar bli sig konstigt måste vi åka in med en gång.
Han satt och vaggade i hallen i  någon timme förut, och han försökte gå en bit. Men det var bara framdelen som gick och bakdelen satt kvar. Så jag lyfte upp honom i soffan hos mig. Så där har han somnat nu.

Men han har varken ätit, druckit eller varit på lådan än.
Jag hoppas verkligen inte att han har skadat blåsan. Den kan man inte laga.

Och jag är så otroligt tacksam för mina fina grannar. Utan dom hade Frasse inte kommit in så fort. För det var en granntant som skulle ta kort på Frasse genom fönstret, som såg att han inte klarade av att gå upp på brädan till balkongen. Så hon kom ner och sa till Sambon som fick gå ut och bära in honom.

Min älskade lille plutt!


Städa.

I dag har jag och sambon sagt att vi ska ha en städdag. Vi får se hur det blir med det. Vi är ju ganska lata båda två.
Vi ska i alla fall tvätta i kväll. Det behövs kan jag säga. Ska också tvätta mina arbetskläder.

Nej usch, här kan jag ju inte sitta om jag ska städa.

Obekvämt.

Jag pratade med min kära far i går.
Det var paus i hocken lagom när jag ringde. Men jag kan ju tala om att jag märkte när hocken började.
Pappa liksom försvann.

Jag och Sambon var ute på promenad i regnet. Det är så mysigt att gå med paraply. Men mitt paraply var trasigt upptäckte jag. Den lilla metallpinnen som håller paraplyt uppfällt hade trillat bort. Men jag hittade en liten pinne som jag stoppade i hålet, och det höll.
Hade pinnen trillat bort så hade jag fått mig en bitchslap rakt i ansiktet, när paraplyt föll ihop. Men som tur var så slapp jag det.

Däremot så trampade jag på en groteskt stor (redan död) padda. Jag liksom halkade på hans slajmiga kropp. Och jag kan ju tala om att det var en fruktansvärt obekväm känsla.
Det hade inte varit så otäckt om jag inte var så dum och absolut vr tvungen att se vad det var jag halkade på.

Varför gör man alltid så? Snubblar på något, tittar. Sparkar i något, tittar. Det gör ju inte jätte ont i foten förren man sett att det var ett häftstift man trampade på. Och man mår ju inte illa om det hade varit ett bananskal man trampade på istället för en padda. Fast att det kändes lika dant.

Fint.

Nu är sista praktikdagen avslutad. Och det bjöds på tårta. Dock inte för min skull. Utan för att det har gått bra för City mail i tumba. Men jag låtsades att det var för min skull. Det kändes roligare så.

Jag tog vägen genom skogen hem i dag. Och alla blåsippor har bytts ut mot liljekonvalj. Tänk vad det ska lukta gott när dom blommar. Mums.

Var är min mamma?

how does it feels? Eller något.

I dag är det sista praktikdagen.
Det känns lite skönt med lite ledighet. Men man vet ju inte om det är lite eller mycket ledighet jag har framför mig.
Det finns ju trots allt ingen garanti på att att dom kommer att ringa mig om dom behöver personal.
Så det känns lite trist, lite skönt och lite oroligt.
Trist för att det trots allt är ganska skönt att något att göra.
Skönt för att jag är trött, som vanligt.
Och oroligt för att jag inte vet när jag får jobba.

Stråbärrys.

Det stod en överaskning till mig i kylskåpet när jag kom hem i dag.
Sambon hade köpt jordgubbar till mig. Den här gången var dom från belgien.
Jag längtar tills dom svenska jordgubbarna kommer. Och jag längtar som en galning efter färskpotatis!

Färskpotäter mä en redi köttabete te!

Vår telefon är populär i dag. Den ringer hela tiden. Men det är inte någon som vill prata med mig. Eller jo, min lillasyster ringde förut.
Hon är 15 år gammal och kan inte bestämma sig för om hon vill åka till stockholm på klassresa eller åka till Ullared. Svårt val?
Hon sa att hon ville köpa kläder som ingen annan har. Bor man i Tidaholm och vill ha kläder som ingen annan vill ha, så ska man inte åka till Ullared.
Sedan sa hon också att hon ville ha snygga kläder. Det får man heller inte i Ullared.
Klart man vill spara pengarna och passa på att åka till Stockholm för att handla sommarkläder.

Det är lite lustigt med högstadie elever som åker på klassresa till huvudstaden. Dom ska handla massa kläder och bli supermoderna tänker dom.

Men dom handlar på H&M och äter på McDonalds.
Heja vad nytt. Det kan dom ju göra hemma.

Slut.

I morgon är sista praktikdagen. Jag hoppas verkligen att jag får jobba mycket sedan.
Arbetsförmedlingen har börjat skicka ut en miljon jobb till mig som jag ska söka.
Alla har med städning att göra.
Jag vill inte jobba med städ mer. Jag mådde skit dåligt när jag gjorde det sist och vill inte utsätta mig för det igen.

Varför måste dom skicka ut massa jobb att söka nu när jag har fått ett litet jobb?
Är det värre att jobba lite än inget alls?
Eller varför har dom fått upp ögonen för mig först nu?

Semester.

Nu är det spikat att jag kommer att åka till Tidaholm för att hälsa på.
Det blir antingen på kvällen den 20:e eller på morgonen den 21:e.
Nu hoppas jag bara att Annika är ledig någon utav dagarna. Vi sågs senast den andre oktober. Alltså sju månader sedan.

Men det är så skönt med Annika. För när vi väl ses. Så känns det som att det lika gärna kunde varit igår som vi sågs.
Men det kan bero på att vi pratar med varandra nästan varje dag. Eller för att vi är så himla bra vänner och förstår varandra på ett sätt som ingen annan kan förstå.

Det är tillexempel ingen annan som förstår våra skämt.

Farbror.

När jag skulle gå på bussen när jag skulle hem idag, så kom en farbror fram och tog mig under armen och sa "jag ska hjälpa dig på". "Tack tack" svarade jag.
Han satte sig sedan bredvid mig på bussen. Och han började småprata lite. Frågade om jag skulle åka långt och han sa att han blir så trött och anfådd jämt för han är snart 100 år.
Sen berättade han att han skulle till Norrskensbacken. Där dom ordentliga människorna bor.

Jag undrar om han kände sig lite ensam.

Det är ofta som äldre människor söker kontakt med mig. Undra om jag har en väldigt gammal själ.
Eller så ser jag bara så himla trevlig ut jämt.

scary.

Först började min dator låta som ett flyplan. Sen startades den om. Efter det så dog internet och nu fungerar inte mina tvkanaler.
Vadan detta?

Det har i alla fall blivit jätte grönt och gräset har blivit långt nu när det har regnat. Det är fint.
Men vem gläds åt det när jag vill se på Navy CIS.

Vägskäl.

Den ena personen säger att man inte får jobbar mer än 8 timmar i veckan utan att förlora sitt aktivitetsstöd. Den andra personen säger att man får jobba hur mycket man vill, och får ändå ersättning för dom dagarna man är arbetslös.

Vågar man chansa och jobba för mycket? När risken finns att man inte har råd att överleva.



Ja, bilden är googlad.

Mörrn!

Mörrn, som man säger hemmavé.
Jag tänker inte berätta att jag är trött. För det borde ni veta vid det här laget.
Eftersom jag alltid börjar dagen med att berätta att det är synd om mig eftersom jag är trött.
Men samtidigt kan jag inte förstå varför. Jag lägger mig tio, senaste vacken blev det nog halvelva. Men jag lägger mig även nio ibland. vilka arbetare gör det!? Och jag är fortfarande trött.

Jag har tydligen en  hel katt på min macka. Jag får päls i muinnen. Blä. Tänk om dom har skabb!?
Jag vet en människa som fick skabb en gång. Utav sin brors hund, det var roligt.
Nu mera heter Killen "Skabbhenke".

Spårlöst, spargris och jobb.

I dag fick jag reda på att dom vill timanställa mig på Citymail.
Det känns bra. fast det blir inte så mycket jobb nu på sommaren. Men i höst räknade dom med att få in mer timmar.
Skönt att ha något att se fram emot. Även om det är långt kvar till hösten.
Det är också skönt att veta att man är behövd och att någon är i behov utav mina kunskaper.

Jag pratade med Elin förut. Hennes pappa och mamma saknar mig lite så hennes pappa hade lagt ner en 50 lapp i henner biljettspargris och hennes mamma hade lagt i två tior. Men vi bestämde att vi ska göra något roligt för pengarna i stället när jag kommer ner.
Jag ska som det ser ut nu åka på tibrocruisingen. Det ska bli spännande.
Jag tror inte att jag kommer ihåg hur man betér sig på en cruising. Men det borde väl inte vara svårare än att visa räva, supa och svära.
Svära kan jag ju. Och jag är väldigt bra på det. Men supa och visa räva är jag sämre på. Men det är nog alla andra villiga att stå för.

Nu börjar spårlöst. Och det ska jag se på.

Vi hade i alla fall tur med vädret.

Det regnade när jag gick till praktiken i morse. Men när jag skulle cykla ut så sken solen.
Jag kom tillbaka i solsken och när jag slutade så regnade igen.
Jag hade tur.
Ja bättrade även på tiden med en halvtimme. Så nu är jag snart lika snabb som dom som har jobbat där i flera år.

Min vän Annika ska operera sig i morgon, och hon är spruträdd. Jag är skadeglad samtidigt som jag tycker lite synd om henne faktiskt. Hur nu det kan gå ihop.

Lycka till Pannika!

Regn.

Åh du härliga regn, på fel dag.

Det regnar. Och det är måndag. Och jag ska cykla.

Jippi.

usch.

Har loggat in här flera gånger i dag och tänkt at tjag ska skriva något. Men har tappat suget varenda gång.
Har inget att skriva egentligen.
Förmodligen för att det är söndag igen. Och praktik i morgon. Söndagar är skit. Och i morgon börjar en väldigt jobbig vecka. Sista veckan på praktiken, och jag ska få reda på om jag får vara kvar eller inte. Känns lagom jobbigt att inte veta om jag får vara kvar, och inte veta när jag får reda på om jag får vara kvar.

Ska till Tidaholm snart. Men vet inte när. Pappa vill att jag kommer nu i helgen eller om två veckor. Elin samma. Mamma jobbar varje helg, och min bror kommer till Tidaholm nu i helgen.
Jag vill helst åka nästa helg. För nu i helgen blir det lite tight med praktiken. Och om två veckor känns så långt bort. Samtidigt vill jag åka nu i helgen för att min bror kommer då.
Kan inte någon bara säga åt mig att den dagen ska du åka, också passar det alla. Vill ju träffa Annika också när hon ändå är ledig från sitt jobb.

Alla dessa beslut som ska tas. Jag blir galen!

Stekta potäter.

Ska steka potatis och ägg till middag i dag. Enkelt, snabbt och gott.
Jag kanske ska åka till Tidaholm och hälsa på snart. För mormor lovade att betala en biljett åt mig. Hon är så söt hon.
Kanske är det så att hon saknar mig?

Jag har upptäckt att jag behöver köpa en ny stekpanna. Allt fastnar i den oavsett hur mycket olja man häller i.
Men den är gammal. Det är lite jobbigt att steka ägg i den bara. För dom blir mindre och mindre var gång man vänder på dom.

Mulet.

Dag är det molnigt ute. Men solen kämpar för att komma igenom. Fast jag vill ha regn.
Jag vill att gräset ska blomma. Och lite regn skulle få träden att sätta fart att blomma också.
Men i morgon så får det gärna strunta i att regna. För då är det praktik och postutdelning som gäller igen.
Det är sista veckan. Och jag är så nervös, för jag vill veta om jag får anställning eller inte.
Det vore underbart med ett jobb nu. Det var ett tag sedan jag fick lön.
Jag måste komma på vad vi ska äta till middag i dag så jag kan ta upp något från frysen. Men det är svårt så här på morgonen när man inte vet vad man är sugen på än.
Min lunchlåda till i morgon består i alla fall utav grillat kött och potatisgratäng. Och det är itne dumt det!


Skor.

Det blev skor i dag.
Ett par sandlaer och ett par tennisskor till mig. Och ett par tennisskor till sambon.
Hade tänkt att visa bild. Men det fanns bara bild på sandalerna på hemsidan. Och då tyckte jag att det blev tråkigt.

Det var jobbigt att dom renoverar tågbanan mellan söder och centralen. Fick gå av och ta tunnelbanan sista biten. Tar onödig extra tid.
Men jag är inte bitter. Jag har ju fått skor.

Cruising, dusch och skor.

I dag är det cruising i min gamla hemstad. Det är en folkfest i den staden. Till och med dom som inte tycker om bilar festar och är glada. Det här är mitt första år som jag inte är där när det är cruising.

Jag har beslutsångest för skorna, innan jag ens har börjat leta. Hur lyckas man med det?
Jag vet inte om jag ska köpa tygskor eller om jag ska köpa sandaler som det sista paret. En sak jag vet är i alla fall att vi måste ha var sitt par tennisskor.

Jag måste duscha, så håret torkar innan vi åker. Men det tar alltid emot att duscha på morgonen. Jag vet inte varför jag tycker så. Men jag föredrar att duscha på kvällen.

Silent night

Jag börjar bli lite trött. Fast ändå inte.
Så där konstigt trött. Man är trött i huvudet, men inte i kroppen.
Ska nog försöka släpa med sambon ut på en promenad snart. Om jag får loss honom från datorn.
Han har lovat att vi ska in till stan i morgn och köpa skor. Om vi hittar några i lämplig prisklass. Det får väl bli sko punkten eller din sko eller vilken butik det nu är som har "tre för två".
Hoppas att jag får två och han en =)

Jag skadade min axel föut när jag åkte buss.
När jag skulle gå av höll jag i stolpen så jag inte skulle trilla.
Jag tog ett steg framåt utan att se att det är ett trappsteg där, och håller kvar handen i stolpen. Det resulterar i att det smäller till i axeln och gör jätte ont.
Jag kunde inte lyfta armen på några minuter, och det gjorde så ont så det slog lock för öronen och började brusa. Och jag blev illamående och yr i huvudet. Som när man är på väg att svimma. Jag fick sätta mig ner på en bänk och låtsas att jag väntade på någon. För jag vill ju inte skämma ut mig.
Men den mår bra nu i alla fall.

Mamma trodde att den kunde hoppat ur led och hoppat till baka.
Och visst kanske det kan ha varit så. Men jag bryr mig inte så mycket för den fungerar ju som den ska nu.

Ingen picknik

Det blev ingen picknik i dag som jag hade planerat. Klockan blev lite för mycket, katterna var ute, Och Ice age 2 går på tvn. Och den filmen kan man ju inte missa! Dom är underbara. Och jag vill jätte gärna se trean.
För visst hade det kommit en trea?
Det är helt underbart ute i dag. Vi satt på balkongen och åt vår kycklingsallad.
Men det skulle inte sitta fel med lite regn. Det har inte regnat på evigheter och gräset blommar inte ordentligt eftersom det inte får något vatten.
Och jag älskar när det regnar på sommaren. Det gör sambon också. Vi brukar antingen sätta oss på balkongen eller ta våra paraplyn och gå ut på en promenad när det regnar. Luften känns frisk och skön och det både luktar och låter mysigt.

Blogga från ett provrum.

Oj vad tidigt jag var uppe den här morgonen. Klockan tio.
Jag måste åka iväg och handla lite i dag. För jag och sambon ska eventuellt ha lite picnik i dag. Det vore jätte mysigt, för det är sommar nu!
Upptäckte att mina sista blåa jeans börjar gå sönder. Så nu har jag ett par svarta jeans och ett par chinos i garderoben. Och självklart de blå jeansen i några få veckor till.
Jag har sådan jäkla tur jämt.
Nu hoppas jag verkligen att mormor vinner på lotto snart, så jag kan köpa lite kläder.
Att bara äga två bar byxor är ju inte status direkt.
Dessutom när man undviker att använda det svarta paret eftersom man måste klädrulla dem för jämnan.

Usch vad synd det är om mig. (Det hoppas jag i alla fall att mina föräldrar ska tycka, så dom vill köpa ett plagg åt mig. Men det kommer ju inte hända under den här livstiden)
Vi ska i alla fall försöka komma iväg i morgon och köpa skor. För det har vi räknat ut att vi har råd med. (Hoppas jag i alla fall)
Det är hemskt tråkigt att handla kläder och skor. Det är något utav det tråkigaste jag vet. Man bara går och går och går, sedan blir man sur för att man inte hittar något och sedan är det massa jobbiga människor som tycker att bara dom har företräde bland klädhyllorna.
Och den förbaskade kön till provrummen då!? Den kön är faktiskt en anledning till att jag inte köper kläder när jag har råd. Det borde finnas regler för hur många plagg man får ta med sig in, Och att kompisarna inte ska få gå och hämta en annan storlek och snika med sig ett annat plagg också. Och alla dessa damer som tar en halvtimme på sig att prova ett plagg.
Och det är inte för att dom har beslutsångest. Nej, det är för att de är så självgoda, så dom måste titta i spegeln i varenda vinkel först. Sedan ska dom ta på sig sina vanliga kläder i en kvart, sedan måste dom rätta till håret och sminket som kanske eventuellt blev lite förstört när de bytte om. Och sedan måste de såklart ta en bild i provrummet också. Så dom kan lägga upp bilden på sin blogg, och visa hela världen att de kan med att bilda kilometerlång kö utanför provrummet.

När jag går på en offentlig toalett, på Till exempel puben. Eller provar kläder i ett provrum.Då skyndar jag mig så fort jag bara kan, för jag vet hur jobbigt det är att stå där utanför i värmen och trängas.

Men empati är något som försvinner mer och mer för varje dag tydligen.

Sen kväll.

Eftersom Frasse alltid ska sova när jag sover så var ju han ganska pigg ikväll. Klockan tolv gick jag ut på balkongen och ropade på honom. Och uppfostrad som han är så kommer han traskandes. Han tittar lite på mig i ögonvrån, och fortsätter i snigelfart förbi balkongen.
Eftersom jag inte vill att han är ute på nätterna så gick jag ut för att hämta in honom. Han ligger platt som en pannkaka och försöker gömma sig i gräset. Jag sätter mig på huk och ropar lite glatt.
Och eftersom Frasse är så snäll kommer han fram till mig. Innan jag hinner lyfta upp honom, vänder han och kutar i väg.
Jag tröttnar och vänder för att gå in. Då hör jag hur det trummar i marken, Och förbi mina fötter svoschar en katt. Än en gång lägger han sig och försöker gömma sig i gräset.
Till slut tröttnar han på att leka datten. Och jag får ta med mig honom in.

Och folk undrar varför jag inte vill ha barn!?

Jag har en tonårsdotter som är ute och ränner på nätterna. (Tussan)
Och en liten krabat som börjar bli tonåring och trotsig, och försöker tänja på tidsgränserna. (Frasse)

RSS 2.0