dengamlas

Det här med tävlingar.
Jag vinner aldrig något.
Eller jo, jag har vunnit massageolja och kondomer på en tävling en gång, en tröja, och 25 kr på triss.
Jag vann ju min förra mobil också, men det var inte jag som ställde upp i tävlingen utan mamma. så mamma vann varsin mobil till halva familjen.
Men när ska jag vinna det stora priset och bli ekonomiskt oberoende? Då skulle jag bli glad.

Men istället förföljs jag av otur.
Som i går.
Jag skulle med tåget från skövde kvart i sju på kvällen.
Åker i god tid från Tidaholm i mormors lilla söta bil.
Rätt var det är börjar hela bilen skaka och mamma skriker "Det är inte vägen, det är bilen!"
Jo, då exploderade framdäcket på bilskrället.
Där står vi, halvvägs till skövde med ett fastrostat extradäck, inga verktyg och ett tåg som snart ska gå.
Heja.
MEn eftersom min lillasyster har lika mycket otur som jag, så blev det min räddning.

Julia har spelat fotboll.
Hon har en stukad fot som läkaren tyckte borde röntgas. Och vart ligger röntgen, jo i skövde.
Eftersom julia har några månader kvar till sitt körkort så var ju racerförarpappa där.
Han kom i inte mindre än 170km/h och brände förbi.
När han sen stannade och plockade upp mig sken han som en sol. "gissa hur fort jag körde"
Jag tänkte, "du får inte köra så fort nu när du inte är brandman längre" Men var glad i smyg att han ändå riskerar sitt körkort för min skull.

Jag hann med tåget. Och pappa var så rar så han stannade på vägen hem och tog med mormor och anton så dom inte skulle behöva sitta där och frysa. EFter fem minuter kom mammas man med verktyg så dom kunde skruva loss extradäcket och rulla hemåt.

En typisk Linadag skulle man kunna säga.

Har inte detta varit oturens dag så vet i fan.
Trasiga hissar, trasiga mopeder, försöka cykla i spöregn och tio centimeters snöslask på en cykel med ca 80kg post, sen buss, dyngsura skor, och en misslyckad runda på jobbet.
Ja vad ska man säga.
Jag är så trött så jag vill lägga mig ner och få evig sömn.

Jag fick i alla fall ett underställ.

Arbetsförmedlingen tvingade iväg mig till dom i dag. Jag tog bussen till tumba, där blev jag ståendes. Alla bussar blev inställda för inte ens plogbilen kom fram.
Jag ringde arbetsförmedlingen och dom undrade om jag kunde vänta till klockan tre. FUCK YOU tänkte jag. Jag är redan sjuk, vill itne bli sjukare.
Jag skulle kontakta dom igen den 11:e januari.
Så med det problemet ur världen så hade jag ju bara ett problem kvar. Hur tusan ska jag ta mig hem?
Där står jag i Snöoväder i Tumba med bara inställda bussar runt mig.
Jag ringer Sambon och klagar på min sjuka hals, han säger "Gå hem" Och jag säger "Det är ju för fan en halvmeter snö på gångbanan"
Sambons kollega kom och hämtade mig med sin bil.
Det var rart.

Och inte nog med det. Utanför mitt hus har inte Botkyrkabyggen plogat något. Så när innan jag kom ut till vägen som plogades i går och hade hjulspår i sig var jag snöig ända upp till knäna och stövlarna var fulla med snö.
Tack Botkyrkabyggen för att ni underhåller gården så jävla bra.

I dag jobbade jag. Det regnade på mig.
Jag fick gå tidigare från jobbet för att hinna lämna in ett papper på arbetsförmedlingen innan fyra.
När jag kom fram hade dom redan låst.
Men som tur var så fanns det en tant kvar som tog emot pappret.
Hon var så långsam så jag missade bussen med en minut.
Jag fick gå hem.

Tusan.

Mitt sår har nog blivit lite infekterat i dag. Det värker i handleden och i tummen. Så nu var jag på apoteket och köpte stora plåster, sårsprit och ett bandage. Behöver lite stöd runt handleden i morgon när jag ska jobba.

Det är krisigt på jobbet nu. även nu när vi är två extra personer utöver den ordinarie personalen så hinner vi inte. Och Tele2 har krånglat hela dagen så chefen har inte kunnat ringa in ytterligare fler vikarier till i morgn. Det känns ju toppen.

Dagens otur måste nog vara att det har spöregnat hela dagen.

Dagens otur i dag är faktiskt inet att det regnade hela dagen och att regnkläderna på jobbet inte borde få kallas för regnkläder.
Nej, dagens otur är faktiskt att jackan har skavt sönder mina bölder på handen. Så nu har jag köttiga sår istället.
Om man är äcklig så kan man slicka på dom. Men jag föredrar nog att bara titta.