Blogga från ett provrum.
Oj vad tidigt jag var uppe den här morgonen. Klockan tio.
Jag måste åka iväg och handla lite i dag. För jag och sambon ska eventuellt ha lite picnik i dag. Det vore jätte mysigt, för det är sommar nu!
Upptäckte att mina sista blåa jeans börjar gå sönder. Så nu har jag ett par svarta jeans och ett par chinos i garderoben. Och självklart de blå jeansen i några få veckor till.
Jag har sådan jäkla tur jämt.
Nu hoppas jag verkligen att mormor vinner på lotto snart, så jag kan köpa lite kläder.
Att bara äga två bar byxor är ju inte status direkt.
Dessutom när man undviker att använda det svarta paret eftersom man måste klädrulla dem för jämnan.
Usch vad synd det är om mig. (Det hoppas jag i alla fall att mina föräldrar ska tycka, så dom vill köpa ett plagg åt mig. Men det kommer ju inte hända under den här livstiden)
Vi ska i alla fall försöka komma iväg i morgon och köpa skor. För det har vi räknat ut att vi har råd med. (Hoppas jag i alla fall)
Det är hemskt tråkigt att handla kläder och skor. Det är något utav det tråkigaste jag vet. Man bara går och går och går, sedan blir man sur för att man inte hittar något och sedan är det massa jobbiga människor som tycker att bara dom har företräde bland klädhyllorna.
Och den förbaskade kön till provrummen då!? Den kön är faktiskt en anledning till att jag inte köper kläder när jag har råd. Det borde finnas regler för hur många plagg man får ta med sig in, Och att kompisarna inte ska få gå och hämta en annan storlek och snika med sig ett annat plagg också. Och alla dessa damer som tar en halvtimme på sig att prova ett plagg.
Och det är inte för att dom har beslutsångest. Nej, det är för att de är så självgoda, så dom måste titta i spegeln i varenda vinkel först. Sedan ska dom ta på sig sina vanliga kläder i en kvart, sedan måste dom rätta till håret och sminket som kanske eventuellt blev lite förstört när de bytte om. Och sedan måste de såklart ta en bild i provrummet också. Så dom kan lägga upp bilden på sin blogg, och visa hela världen att de kan med att bilda kilometerlång kö utanför provrummet.
När jag går på en offentlig toalett, på Till exempel puben. Eller provar kläder i ett provrum.Då skyndar jag mig så fort jag bara kan, för jag vet hur jobbigt det är att stå där utanför i värmen och trängas.
Men empati är något som försvinner mer och mer för varje dag tydligen.
Jag måste åka iväg och handla lite i dag. För jag och sambon ska eventuellt ha lite picnik i dag. Det vore jätte mysigt, för det är sommar nu!
Upptäckte att mina sista blåa jeans börjar gå sönder. Så nu har jag ett par svarta jeans och ett par chinos i garderoben. Och självklart de blå jeansen i några få veckor till.
Jag har sådan jäkla tur jämt.
Nu hoppas jag verkligen att mormor vinner på lotto snart, så jag kan köpa lite kläder.
Att bara äga två bar byxor är ju inte status direkt.
Dessutom när man undviker att använda det svarta paret eftersom man måste klädrulla dem för jämnan.
Usch vad synd det är om mig. (Det hoppas jag i alla fall att mina föräldrar ska tycka, så dom vill köpa ett plagg åt mig. Men det kommer ju inte hända under den här livstiden)
Vi ska i alla fall försöka komma iväg i morgon och köpa skor. För det har vi räknat ut att vi har råd med. (Hoppas jag i alla fall)
Det är hemskt tråkigt att handla kläder och skor. Det är något utav det tråkigaste jag vet. Man bara går och går och går, sedan blir man sur för att man inte hittar något och sedan är det massa jobbiga människor som tycker att bara dom har företräde bland klädhyllorna.
Och den förbaskade kön till provrummen då!? Den kön är faktiskt en anledning till att jag inte köper kläder när jag har råd. Det borde finnas regler för hur många plagg man får ta med sig in, Och att kompisarna inte ska få gå och hämta en annan storlek och snika med sig ett annat plagg också. Och alla dessa damer som tar en halvtimme på sig att prova ett plagg.
Och det är inte för att dom har beslutsångest. Nej, det är för att de är så självgoda, så dom måste titta i spegeln i varenda vinkel först. Sedan ska dom ta på sig sina vanliga kläder i en kvart, sedan måste dom rätta till håret och sminket som kanske eventuellt blev lite förstört när de bytte om. Och sedan måste de såklart ta en bild i provrummet också. Så dom kan lägga upp bilden på sin blogg, och visa hela världen att de kan med att bilda kilometerlång kö utanför provrummet.
När jag går på en offentlig toalett, på Till exempel puben. Eller provar kläder i ett provrum.Då skyndar jag mig så fort jag bara kan, för jag vet hur jobbigt det är att stå där utanför i värmen och trängas.
Men empati är något som försvinner mer och mer för varje dag tydligen.
Kommentarer
Trackback
