dengamlas

Att tonårstjejer är så energikrävande hade jag glömt bort.
Att dom tjatar hål i huvudet hade jag glömt bort.
Att dom har svårt att beté sig bland folk hade jag glömt bort.

Jag mötte upp min syster och två av hennes vänner utanför riksdagen innan vi gick och shoppade. Och shoppingen tog tid vill jag lova. Dom klarade tydligen inte av att shoppa själva. Vilket resulterade i att dom inte kom hem mes aå mycket som dom hade planerat. Ingen kunde köpa ett plagg utan att någon av dom andra hade sagt "jo men köp det".

När vi gick på Drottninggatan så stod det "levande statyer" där och visade upp sig. I somras när Julia och pappa var här så var det sådana och Julia fattade inte att dom levde och blev rädd när dom rörde på sig.
Den här gången var inte annorlunda. Julia går och babblar som vanligt och tänker inte på vad som händer runt omkring henne. Hon vänder på huvudet och statyn byter possition. Julia lägger av ett illskrik och flyttar sig fem meter i sidled i ett enda hopp och alla andra människor börjar skratta.

När vi shoppat klart och är på väg till slottet där dom ska mötas igen så tar vi en annan väg. Genom en park. Jag vet åt vilket håll vi ska, men vet inte vad parken heter eller riktigt vart vi ska svänga förren jag ser slottet. Julia säger helt plötsligt "Men om vi följer efter Reinfeldt så kommer vi ju till riksdagen. Och jo, där gick Reinfeldt framför oss.
Hade han inte haft två livvakter och två vänner med sig så hade jag spottat på honom. Eller kanske inte. Men jag hade gjort en ful grimas så han kunde se avsmaken i mitt ansikte.

Dom små barnen saknade även vett och etikett. Inne i affärerna trodde dom att dom var ensamma. Om någon höll upp en klänning som var fin så var det alltid någon som skrek rakt ut "Nej den är tantig" eller "Nej den är ful" så butiksbiträdet tittade snett och människorna som kollade på plagget och tyckte det var fint blev förolämpade. JAg fick även rycka Julia åt sidan för hon klev rakt ut framför en kille med blindkäpp.

Nu är jag hemma och håller på att filtrera alla tankar och intryck från dagen. Jag somanade en stund och nu är hjärnan degig och seg. Men det har varit lite trevligt i alla fall. Men jag förstår nu varför mamma mutade mig med tvåhundra kronor.

Jag köpte ett par solglasögon för pengarna. Doch inte dom jag blev förälskade i på topshop, Men dom här var inte dumma heller.

                              


Bild ett: En Malin, En Julia och en Felicia.
Bild två: Statyn som ska ha ett pris för att den skämmde ut Julia.
Bild tre: Varsågoda att spotta.