Rädsla?

Det finns en nackdel med att sjukskriva sig för sorg.
När man kommer tillbaka på jobbet så får man konstiga blickar.
Blickar som säger "stackars dig" när munnen inte kan med.
Samtidigt som ingen vågar säga något, kanske är det rädsla för att råka säga något som man reagerar på? Eller så är det bara ovisshet. Att man inte vet vad man ska säga.
Vad är det värsta som kan hända egentligen?
Är det att jag skulle gråta en skvätt?
Eller är det att jag skulle verka helt obrydd?

Hur skulle jag göra om någon hade förlorat en anhörig?
Jag hade nog försökt vara som vanligt.
Det är ju bara att säga "Jag är ledsen för vad som har hänt" och sedan fortsätta som vanligt.
Man går ju tillbaka till jobbet för att ha annat att tänka på.
Då är det ju skönt om alla andra pratar som vanligt och sysslorna flyter på.

Vad kommer den där rädslan ifrån?
Är vi så trimmade och utbildade för att klara av ett arbete så vi någonstans på vägen glömde bort att lära oss hur man ska beté sig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0