Regn.

Det regnar ute.
Det har det gjort sedan vi var på väg hem från Anorexiavdelningen på Huddinge sjukhus.
Isiga vindar och regn.
Frasse ville promt gå ut när vi kom hem. Trots att regnet stod som spön i backen. Han satt en stund på balkongräcket innan han höll för nosen och dök ut i regnet.
Han envisads med att vara ute en halvtimme innan han kom in och torkade sin blöta kropp mot mina byxben.
Sedan har han legat på balkongen och tittat. Ute ska han vara, även om det är precis utanför dörren under tak.

Jag kan inte förstå hur man kan bota en psykisk sjukdom genom att isolera människor. Låsa in dom, och bara ge dom en timmes besökstid om dagen.
Är det bra för hälsan att isoleras?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0