dengamlas

Då var man husdjurslös igen.

På Designtorget såg jag en nyckelring som grep tag i mitt hjärta.
En liten silverfyrkant med en textrad på.
Det stod:
     "Tänk om man hade ett litet djur"
Det lät så sant, så riktigt och förklarade precis så som jag känner.
Tänk om jag hade ett litet djur.
Det är är första gången i mitt liv som jag inte har djur.
Jo mina första fyra år hade jag inget djur. Men nån gång runt fyra fem års åldern flyttade vi till en liten gård och det tog inte lång tid innan mamma och pappa tog en kattunge efter farfars skogskatt Trulsa. En Stumpan blev det. Sen blev dom bara fler. Och bytte av varandra.
Katter, kaniner, hönor, grisar, tjurar, kvigor, hundar, hästar och till och med en tam Fasanhöna som hette Elin.

Men nu då?
Enligt pappret har vi en katt. Men hon bor hos granntanten.
Vem ska jag ta hand om nu? Dennis säger att jag ska ta hand om mig själv. Men hur kul är det?
Ska jag fjanta mig och busa med mig själv? Klappa mig på huvudet och spinna? Rulla ihop i mitt egna knä?

Så vig är jag faktiskt inte.